snurrigtdotcom

A great WordPress.com site

”Jämställdhet, vem orkar ens ta ordet i sin mun längre?”

Rubriken är stulen från en krönika skriven av Nadia Behre, publicerad i Malmöfestivalens reklamblad. Skribenten syftar till det faktum som noteras när band bokas till festivaler och konserter.

Den ideella föreningen Ladyfest vill ha fler bokningar av kvinnliga artister/grupper och menar att det finns en slagsida mot manliga artister som framförallt är orättvis. Det finns de som påstår att Ladyfest är förment ideella eftersom de helst pushar för ”egna” band. Jag tror inte det ryktet är sant även om inom branschen de flesta jobbar som intensivast med det som ger bäst ekonomisk avkastning. För dem själva. Egentligen i så fall helt legitimt, mjölk och bröd skall alla ha!

Nåväl, tillbaka till jämställdheten. Vad säger att jämställdheten blir bättre av att minst 50% av bokade band är kvinnor? Är det inte mer jämställt att boka de bästa banden oavsett vilket kön de tillskriver sig? För publikens skull? Eller är det en rättighet att få gå upp på en scen och framföra vad som helst?  Ungefär som uppträda på dagis? Närmsta släkten kan övertalas att närvara, men betala? Nej, det måste nog skattepengar till! Då kan man kanske döpa om det till något annat än festival.

En koncert på Stortorget under Malmöfestivalen engagerar flera tusen personer, de allra flesta av dessa står inte på scenen. Vore det inte en självklar jämstäldhetsåtgärd om alla eller för den skull gärna bara kvinnorna fick vara på scenen och sjunga med? Varför gäller jämställdhetsträvan enbart den lilla gruppen kvinnliga artister, denna grupp enbart marginellt mindre än gruppen alla manliga artister.Åtmistone i jämförelse med antalet personer som inte ingår i någon av dessa grupper.  Borde inte jämställdheten eller rättvisesträvan riktas mot det faktum att de allra, allra flesta musiker, band, wannabes etc. kvinnliga eller manliga aldrig nånsin får en betald spelning? Varför just kvinnor?

Som avslutning vill jag nämna att namn som Patti Smith, Madonna, Bangles (var nu de är?) , Callajsa, First Aid Kit, Maybelle Carter (svårt, det medges), Sahara Hotnights med många flera är publikdragande artister. Inte för att de är kvinnor utan för att de är kolossalt bra! Är det verkligen underordnat med att artisterna skall vara bra eller räcker det att de är kvinnor?

Jag hoppas för publikens skull och för de spelande banden och artisterna att mixen tillfredsställer alla och krönikörens implicit åkallade princip om kvotering inte tas på allvar.

Kommer ni förresten ihåg 2011 års fredspristagare. Tre stycken ytterst välmeriterade personer. Kommer ni ihåg varför de tilldelades priset? I svensk media lät det som att orsaken till priset var att de är kvinnor! Kränkande, eller hur? Nästa man som nomineras till priset får det när alla världens kvinnor först fått det, kan tänka.

Advertisements

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: