snurrigtdotcom

A great WordPress.com site

Har vi egentligen behov av demokratiska val i Sverige?

Vi uppmärksammar i dagens samhälle många verbala övergrepp. De flesta är av karaktären rasistiska eller sexistiska. De yttras av många anledningar, obetänksamhet, okunnighet eller av ren ovilja och elakhet, det vill säga i avsikt att såra eller till och med skada. Oftast är övergreppen riktade mot utsatta minoriteter och inte sällan är de uttalade av någon från en annan utsatt grupp. Ytligt verkar det som om övergreppen har sin grund i ett hat mellan grupper och mellan kön. Jag kan dessutom tänka att hatet inte är det primära utan det är snarare en desperat utväg att få sin åsikt hörd. Man skriker för att bli hörd. I detta sammanhang innebär detta att man grovt skjuter över målet. Är man utsatt, uppfattar man det, med all rätt, som en kränkning.

Dessa så kallade hatbrott har sitt ursprung i en förlorad eller förvrängd värdegrund. Var kommer värdegrunden ifrån då, den som säger att alla människor är jämlika? Att hudfärg, tro, politisk övertygelse, sexuell läggning eller kön inte skall ha betydelse i hur vi behandlar andra eller för den delen vill bli behandlade själva. Var kommer denna värdegrund från? Det mesta borde komma från köksbordet hemma och från dagligt umgänge med vuxna, lärare i första hand fast även alla andra. Det är med andra ord det samlade samhället som skall tillhandahålla de bitar som i slutändan skall utgöra en gemensam värdegrund.

Jag läste i City 8 oktober om Anna Sundman Marknäs, lärare med genuspedagogik som specialitet. Hennes bidrag till värdegrundsetablering är ett läromedel som är ämnat att användas i alla ämnen eftersom, ”Det finns genusfällor i alla ämnen”. Jag försöker förstå vilka genusfällor som förment finns i NO-ämnena. Hur lägger man genusaspekter på 2+2=4 eller skorpioner är spindeldjur? Det går alldeles utmärkt förstås men är det relevant? Att jag lägger in detta i värdegrundsdebatten beror på att Sundman Marknäs citeras så här på frågan hur hon tror mottagandet av boken blir ”Positivt hoppas jag. Jag tror att lärarna har en stark vilja att jobba i enlighet med värdegrundstankar. Det skulle nästan vara tjänstefel att säga nej, man kan ju inte välja bort några perspektiv i våra styrdokument”! Lärarna skall alltså fråntas sitt mänskliga tänkande och få lära sig en av myndigheten godkänd värdegrund. Den dyrbara skoltiden för ämnespedagogik skall delas med en värdegrundsideologi som det inte finns något stöd för i forskningen utanför genusfakulteten. Dessutom visas utdrag ur boken för att exemplifiera diskussionstips för olika ämnesområden. Tipsen är direkt behäftade med djupa fördomar om hur människor lever sina liv i dag. Tanken är god, enbart god, här skall vi fostra en ny människa med av oss godkända värderingar. Vad händer med de lärare som kanske inte ser det som Anna Sundman Marknäs ser? Eller de elever vars föräldrar motsäger sig denna politiska ideologi? Eller de troende i de konfessionella skolorna som jag antar måste anamma samma typ av pedagogik? Mer om detta senare!

En annan artikel som rönt min uppmärksamhet är denna av Kristina Hultman i dagens DN, läs den här.  Hon menar att feminismen har genomgått en djup förändring från en jämställdhetskamp till en maktkamp där frågan om jämställdhet helt kommit i skymundan för frågan om vem som skall diktera villkoren i samhället.  Jag drar slutsatsen att den vetenskap som en del feminister hävdar sysslar med mansproblem också, går ut på att omforma mannen till en godkänd ny människa. På ett mycket välvilligt sätt vill man ge männen möjlighet att förstå vad som är fel med dem och därmed också låta sig transformeras till godkända medborgare. I denna anda misstänker jag att Anna Sundman Marknäs verkar.

Därmed är det dags för min fråga. Hur skall man säkerställa kvaliteten på de nyformade männen, vilken standard skall man ha för godkänt? Hur skall man göra med dessa som inte kan eller inte vill tillgodogöra sig den nya kunskapen. Kanske av en anledning som består av ren motvilja, man tror helt enkelt inte på ett samhälle med den nya mannen som enda alternativ. Hur skall man göra?

Om man får tro vad som skrives på webben så finns det en hel del idéer som kan verkställas. Den metod som beskrivs i The SCUM Manifest är inte den enda, det finns flera. De som förespråkar dessa idéer har de fäder, bröder, älskare, söner som är exempel på varför idéerna skall realiseras? I så fall hur många är de?

Det finns alltså ett mycket effektivt sätt att ta fram den nya människan. Gamla beprövade metoder, men de visar sig inte fungera långsiktigt. De utgår från samma geniala idé som resulterade i att alla Bostonterrier förr var svart-vita. Metoden kan inte fungera utan ett starkt repressivt samhälle (se föregående inlägg för förklaring att ett sådant är möjligt.) Om repressiviteten är för stark så kommer samhället förr eller senare att gå under. Produktionen kommer att påverkas negativt av repression och svält kommer att föregå en kollaps.

Ni som inte förstår varför alla Bostonterrier var svart-vita får förklaringen här: Helsvarta eller helvita valpar avlivades direkt efter födsel. Smidigt och enkelt. Ungefär samma idé hade under andra halvan av 1970-talet den genom revolution tillsatta regimen i Kambodja eller Kampuchea som vi fick lära oss då att det hette. De Röda Khmererna under ledning av Pol Pot skulle med marxistisk övertygelse skapa ett land för den nya människan. Tyvärr för befolkningen var man även tvungen att skapa den nya människan vilket med entusiastiskt stöd från bland annat Sverige resulterade i 1,9 miljoner dödade människor. Många torterades svårt före avrättning.

Till de flestas stora förvåning finns det idag fortfarande personer som tycker att Pol Pot hade en bra idé. Personer som Jan Myrdal och som fortfarande hyllas av den svenska av marxism anstrukna intelligentian.

Anser man att det är staten som skall förse medborgarna med en värdegrund så är repression och folkmord en bra inriktning, i alla fall i ett kort perspektiv. Och under alla omständigheter, om våra opolitiska myndigheter skall förse oss med en värdegrund eller om universiteten skall styra våra liv i stället för tvärtom. Vad skall vi då med demokrati till? Vad skall vi rösta om när vi inte har något att påverka längre? Lägg ner den onödiga och alldeles för kostsamma rutinen med val och riksdag och sådant meningslöst! Vad fan sysslar vi med!

Annonser

Single Post Navigation

One thought on “Har vi egentligen behov av demokratiska val i Sverige?

  1. Pingback: Vad är vi egentligen oense om? « snurrigtdotcom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: