Idén om kommunism lever vidare.

I går såg jag en intervju i serien ”Min sanning” på SVT1. Objektet var Nina Björk och hon blev utfrågad av Petter Ljunggren på ett intelligent och ibland rent ifrågasättande vis. Att det skulle bli någon form av tuff diskussion var väl inte att tänka på. Jag gissar att Ljunggren har ungefär samma bakgrund och erfarenhet som Nina Björk. Någon enda djupdykning av ämnet kunde man ju ha gjort, ställt en fråga ungefär så här, ”hur har du tänkt att det skall gå till?”. Bara som exempel, men nej ingen provokation överhuvudtaget.

Nina Björk frågades ut om sin inställning till Feminism samt om sin politiska åskådning. Jag måste säga att hon gjorde ett mycket övertygande intryck. Det kan ha berott på de uddlösa frågorna men också på att hon är övertygad i sin egen polemik. Om feminism och barnuppfostran sa hon bland annat så här, ”jag tänker inte använda mina barn som ett politiskt projekt!”. Så skulle väl vilken mor som helst agera, även om modern är uttalad feminist med övertygelsen att kön är en social konstruktion? Javisst, men i Nina Björks värld får inte dessa mödrar välja utan skall inordna sig i den genuspedagogiska uppfostran som man tillhandahåller på jämställda förskolor! Nina Björk sa inte detta utan det blir en extrapolering av funktionen av Nina Björks vurm för vänsterfeminismen och vad som de facto sker på en del förskolor.

Politiskt är Nina Björk uttalad kommunist. Med tillägget, ”den kommunism som är för demokrati, alltså inte den som är emot demokrati”. Den väl motiverade motfrågan uteblev så jag gör en egen tolkning av vad hon sade.

Har någon någonsin hört talas om ett kommunistiskt samhälle som inte varit demokratiskt? Ett kommunistiskt land som inte haft demokrati i namnet, exempelvis ”folkdemokrati”, eller i sin konstitution? Så mycket för den demokratin alltså! Vi kan titta på sådana stater som dels existerar eller som nyligen har existerat. Har demokratin varit en utmärkande del av dessa länders politiska styre? Det finns hur mycket som helst att ta del av i styrkandet av detta, här kan vi visa till de olika administrativa arkiven i Moskva eller Bukarest som exempel.

Hon anför också sin aversion emot det kapitalistiska samhället. Enligt henne skall ingen få tjäna pengar på att ta fram innovationer.Som ett exempel nämner hon läkemedel. Läkemedel skall vara gratis för alla. Det kan man väl hålla med om men det är inte samma sak som att de som producerar läkemedel inte får ta ut någon lön eller vinst. Hon menar alltså att läkemedel inte får generera ett överskott. Bra tänkt det där!

Även om nya läkemedel skulle växa på träd, så måste någon samla in dem, någon måste kartlägga behovet, någon måste distribuera dem och slutligen måste någon skriva ut dem till behövande. Det låter enkelt. Åtminstone om man bortser från att trädet behöver skötsel och skydd. Alla förstår att detta är den rätta politiken för distribution av nödvändiga varor överhuvudtaget. Alla som inte själv sysslar med produktion och distribution, vill säga. Och i denna grupp ingår Nina Björk, och alla de kulturredaktörer som recenserar hennes alster och som deltar i debatten. Denna debatt som inte inkluderar någon annan än dessa till kotteriet lojala kulturredaktörer.

Nu växer inte moderna läkemedel på träd. Om vi räknar bort livsmedel och vissa naturprodukter så växer inget annat heller på träd! Någon som vill ha mat och värme och kläder och rum med lika högt i tak som Nina Björks måste syssla med detta. Vem eller vad skall bekosta detta? Skall dessa människor beskattas så att de själva bekostar det i en fantastisk cirkelgång. Javisst! Det finns folk som tror på pyramidspel så varför inte?

Man kan också se på de mest revolutionerande innovationerna. Innovationer som blivit vardagsföremål i de flesta moderna människors liv. Var har dessa innovationer sitt ursprung?  Ingen, ingen vettig sak mer än möjligen Vodkan har sitt ursprung i länder med den samhällsordning, socialism eller kommunism, som Nina Björk förespråkar. Ingen, fast jag vet att fotosensorn som idag sitter i alla digitala kameror har sitt ursprung i Tjeckoslovakien men inte fann någon praktisk utveckling förrän idén köpts av amerikanska kapitalister.

Jamen, allt nytt som kommer från Kina då? Tro mig, jag har varit en hel del i Kina, egna innovationer har inte kommit till stånd förrän man tillät människor att tjäna pengar på sitt arbete och skapa vinster.

Detta enkla faktum känner alla till, alla känner till detta utom de som inte har något alls att bidra med för produktutveckling, produktion, distribution och försäljning av de varor som vi konsumenter anser oss behöva för att kunna leva ett drägligt liv. Och för att besvära ännu mera skall jag meddela att dessa innovationer är i högsta grad reella inom den industri som håller oss med livsmedel. Inte minst den del som odlar och skördar eller håller med köttdjur. Man får ibland uppfattningen att dessa produkter börjar sitt liv som inslagna paket på ICA och som därifrån kan beställas för konsumtion. Eller i värsta fall att man inte ens har en aning om hur matvarorna hamnar i kylen hemma i köket!

Att utvecklingen och effektiviseringen av livsmedelsproduktionen har en direkt koppling till att samhället har råd med en elit som inte bidrar alls till försörjningen slår inte med en tanke de som profiterar. Ändå skall de ha en självklar bestämmanderätt och exklusivitet i debatten om vad som är rätt och riktigt för alla andra människor i samhället. Människor som aldrig någonsin tillåts in i debatten eftersom de förment bidrar med simpla och felaktiga åsikter. Inte minst också för att de inte har tillgång till rätt vokabulär och terminologi som används inom det elitistiska kotteriet.

Att man på de vanliga tidningsredaktionerna inte har uppfattat diskrepansen, i alla fall gäller detta på kulturredaktionerna, är oförståeligt. Alla är kompisar. Även om man diskuterar vissa fenomen så rör sig diskussionen högt över vanligt folks huvuden och det är meningen.

En upprepning från tidigare artikel kan vara berättigad. Hur kan det styrande politiska etablissemanget gå så fruktansvärt fel så att sveriges tredje största parti utgöres av ett främlingsfientligt missnöjesparti?

Svaret är att de flesta rikspolitiker älskar kotteriet och förstår inte vem man skall vara vän med.

Se bara vem som minglar med vem på vissa födelsedagskalas!

Single Post Navigation

← Äldre inlägg

Nyare inlägg →