snurrigtdotcom

A great WordPress.com site

Den påstådda konflikten belyses!

Rubriken är väl både kryptisk och förvirrande. Det är nämligen inte sant, någon konflikt belyses inte eftersom det inte finns någon konflikt. Den förmenta konflikten skall finnas mellan genusvetenskap och naturvetenskap. Och de som underblåser konflikten är dessa som ibland kallas för antifeminister. Alltså de som är kritiska till vissa former av genusvetenskap. I alla fall om man får läsa Charlotte på Hit och Dit som påstår att det inte finns någon konflikt men att denna (icke)konflikt existerar bland oss kritiska bloggare.

Eftersom jag inte har tillräckligt med underlag kan jag inte avgöra vad som skulle vara den konflikt som inte finns. Sin vana trogen har däremot Aktivarum gjort ett gediget jobb och går i svaromål på det grundliga sätt som karaktäriserar honom.

Vad jag kan konstatera emellertid är att en del av genusvetenskapen gör sig medvetet otillgänglig för en normalbegåvad allmänhet. Man publicerar papper, utredningar, uppsatser, med mera som gjorts obegripliga på grund av sitt fikonspråk och mångordiga förklaringar av metoder och förutsättningar. Det verkar alltså inte vara en avancerad terminologi för nyupptäckta egenskaper eller skeenden utan bara en omdöpning av för de flesta människor fullt begripliga ting.

Det finns naturligtvis svårbegriplig terminologi inom naturvetenskaperna också men då är det för metoder och egenskaper som inte har någon annan benämning. Vad man däremot gör inom naturvetenskapen, men som vad jag vet saknas inom genusvetenskapen, är att när nya rön eller upptäckter görs så kommer det ut skrifter eller böcker med en populär redogörelse som är till för att en intresserad allmänhet skall kunna informera sig. På detta sätt kan man alltså informera sig om nya rön inom väldigt många olika discipliner utan att behöva ha omfattande akademisk skolning. Mig veterligt så existerar inget sådant populärframställande av den kritiserade genusvetenskapen. Det som existerar är puerila pedagogiska instrument som är skrivna för treåringar som det tycks och som ligger som pedagogiskt underlag i vissa skolor.

Det finns ett annat sätt att underkasta sig förståelse för det som produceras inom den kritiserade delen av genusforskningen. Metoden kallas i andra sammanhang för frälsning och går till så att man tilldelas ett axiom att obetingat, utan något som helst ifrågasättande, tro på. Gör man det behöver man inte ytterligare kunskap för att i pietetsfullt nit erkänna alla påståenden framforskade på dessa trossatser och som i sin tur i ett cirkelresonemang bevisar dessa! Att man dessutom på detta sätt skaffar sig högljudda proselyter som med lätthet kan ignorera allt ifrågasättande och med bristfällig argumentation försvara tron.

Jag själv ser inget som bör orsaka konflikter mellan naturvetenskap och humaniora. Det finns inget som forskas fram i dessa discipliner som skulle orsaka så fundamentala motsägelser att en konflikt skulle kunna uppstå. Konflikten, den förmenta, uppstår när de på den sociala genus troende feministkadern förnekar att det finns biologiska skillnader och genetiskt framkallade skillnader mellan män och kvinnor som kan förklara en del av vårt beteende!

Jag gör en ytterst ytlig betraktelse mellan biologisk och kulturell funktion mellan könen i ett tidigare inlägg.

Jag saknar alltså en mera populärt hållen redogörelse för de resultat man kommit fram till från genusforskningens sida, inte bara konstateranden som skall utgöra uppfostringsunderlag för svenska folket.

Charlotte i Hit och Dit påstår att hon håller på med en doktorsavhandling som skall beskriva de genusmässiga skillnaderna i Sverige under en period för sjuhundra år sedan. Alltså sen medeltid. Detta är mycket intressant och borde ju även kunna innehålla en populärt hållen redogörelse. Jag undrar om hon kommer att undersöka de artefakter som finns, de arkeologiska lämningar som finns och som skall bedömas, eller på antropologiska grunder som ju det redan förmodligen finns en uppsjö av. Eller kanske skall hon utgå ifrån den genusvetenskapliga tesen om patriarkala strukturer, socialt konstruerat kön och könsmaktsordningen. Om det sista är föresatsen så räcker det med hänvisningar till Focault och andra tidiga 1900-talsfilosofer, eller Nina Björk, Eva lundgren och Maria Sveland. Då förefaller resultatet redan klart och det gäller bara att mångordigt beskriva detta och saken är klar.

Det skall bli mycket intressant hur resultatet presenteras och förhoppningsvis med stor distans till min raljanta frågeställning just här ovan.

För någon gång måste väl ändå genusvetenskapen utvecklas ikapp med andra igenkännbara vetenskaper och krypa ur mystiken, hemlighetsmakeriet och den sekteristiska förklädnaden.

PS.

För att visa på könsmässigt beteende som inte kan vara socialt konstruerat har jag försökt att hitta det video-clip som visar hur en svanhane som förlorat sin partner överfaller en annan hane och övertar dennes hona. För att bekräfta och befästa sitt övertag avslutas det hela med att den övertagande hanen utför att symboliskt samlag med den förlorande hanen. Var fanns detta beteende? Jag påstår i någon gen och inte i någon mystisk uppfostran!

Vet någon var detta pedagogiska stycke inspelat förnedringsdramatik kan hittas?

 

 

 

Advertisements

Single Post Navigation

9 thoughts on “Den påstådda konflikten belyses!

  1. Jag har diskuterat det där med Charlotte och nej, hon använder inte arkeologi eller naturvetenskap i sin forskning.

    Som jag förstått saken så studerar hon medeltida juridik, t.ex kvinnors arvsrätt eller bristen på dito. Källan är skriftliga förstahandskällor i form av urkunder och liknande.

    Men för bara några veckor sen läste jag en bok om genetik som hävdar att man kan undersöka samma sak genom att kartlägga markörer i DNA-sekvensen hos nu levande människor, där man konstaterat att äldre tiders män i de flesta länder varit ganska bofasta på hemorten, medan kvinnor flyttat mer, d.v.s sonen ärvde gården och hans hustru flyttade dit. Det finns även folkslag där man observerat det omvända, att kvinnorna varit mer bofasta än männen.

    Nu tror jag inte att Charlottes urkunder innehåller så många fel, men en hypotes får ju alltid större tyngd om den kan beläggas med flera oberoende metoder.

    Gilla

    • Jag håller just nu på med Spencer Wells The Journey of Man som jag tror du rekommenderade.
      Jag har tidigare varit inne och kommenterat hos Charlotte och har inte haft anledning att ifrågasätta hennes ansatser. Hennes bloggpost som jag refererar till fick mig delvis att tänka om.

      Gilla

  2. Pelle2 on said:

    Genusvetenskap är en religion som jag ser det och en otäck sådan. De påstår en massa saker om strukturer och manlighet men verkar inte kunna styrka sina påståenden. Om någon ifrågasätter den så kallade vetenskapen så pratar dom bara bort kritiken genom att antingen påstå att kritikern inte är påläst eller så hänvisar de till sina idoler Sveland et al.Med andra ord skall man bara tro på vad dom säger och inte kritisera dom på något sätt.

    Gilla

  3. Jag hade nyss ett längre åsiktsutbyte på Charlottes blogg och noterade att hon alltid gled undan eller läste avsiktligt fel. Eller så var det inte avsiktligt fel, utan hon kan inte göra på annat sätt, dvs. hon bärs iväg av känslor och helt enkelt inte är kapabel att diskutera en sakfråga. Jag hoppas dock på att det handlade om avsiktliga feltolkningar.

    Jag har f.ö. noterat att det på feministiska bloggar existerar en teknik att när feministerna står svarslösa så hävdar det att det hela är fel sak att diskutera, dvs. ”inlägget handlade ju om bä men du diskuterar bu”.

    Gilla

    • Jag la själv in en kommentar på Hit och Dit… med en undran om vad de, hon och Hannah, försvarar sig emot och hur det då blir bra genom att hänvisa till förståelsen av metoder eller till forskare inom gebitet. Det är ju just dessa som kritiseras, metoder och forskning!

      Gilla

      • Ja, det är minsann märkligt alltsammans. Jag undrar om de lärs ut att göra så där, eller om de är ”naturbegåvningar” på att inte begripa vad andra säger…

        Gilla

  4. Problemet är inte att man har en tvivelaktig forskningsmetodik, problemet är att denna vetenskap prackas på alla som en sanning man måste förhålla sig till. Såsom protestantismen på 1500 och 1600-talen. En statskyrka med orimliga maktanspråk!

    Gilla

  5. Pingback: Auktoritetstro II | Bashflak

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: