snurrigtdotcom

A great WordPress.com site

Varför turbulent flöde inte kan förklaras. En feministisk vetenskaplig analys.

Det förekommer just nu en diskussion i landet om huruvida vetenskapliga observationer skall betraktas de facto eller om de skall redovisas efter filtrering genom ideologiska filter. Man diskuterar också om det verkligen är rätt att låta massmedias redaktioner få lov att tolka och presentera dessa observationer innan de blivit ideologiskt prövade.

Många bloggare har på ett förtjänstfullt sätt ifrågasatt diskussionen. Bland många finns Ann-Marie Maukonen, Flying Martin, Susanna Varis, Toklandet, Bashflak, med flera som berör det och i genusdebatten.se har det diskuterats av både Erik och Ninni!

Försvar har publicerats av bland andra Charlotta Vainio som försvarar forskaren helt korrekt men som glömmer att kritiken, som jag ser det, egentligen riktar sig mot dem som anser att forskning och särdeles forskningens resultat måste spegla en överordnad ideologi eller förkastas! Detta borde vara diskursens ansats. Läs i Charlottas kommentarsfält mycket intressant av Chade, Bashflak och bloggerskan själv.

Och som vanligt är jag sist av alla med ett aktuellt ämne som alla andra redan traskat vidare från.

Frågan som man bör ställa är, skall ideologierna påverka vetenskapen eller skall vetenskapen påverka ideologierna? Hur det förhåller sig visar den diskussion som förevarit i detta ämne, men borde det inte vara tvärtom? Självklart borde det vara så! Tvärtom alltså! Vi har levt med en utveckling som har gjort att vi idag lever som vi gör, att vi kan producera ett överskott som används att finansiera det som inte själv bidrar till överskottets produktion. Så skall det vara och det är ingen som kan ifrågasätta detta system som vi alla i mer eller mindre full konsensus stöttar. Vi har kommit fram till denna situation genom vetenskaplig forskning som bestått av en blandning av naturvetenskap och filosofi. På något sätt har vi en obruten utvecklingslinje i vetenskaplig forskning från Archimedes och Pythagoras till Newton och Einstein  och som fortsätter från Einstein och framåt, oftast betecknat som naturvetenskap men med starkt innehåll av både sekulär och religiös filosofi. Vi vet att det tidigare funnits ideologiskt betingad forskning som var ämnad att förse ledarna med politiskt initiativ och som alltid förkastats efterhand. Ett exempel är den genealogiska forskning som utfördes vid tiden för Renässansen och som var ämnad att stärka monarkernas historiska rätt att vara just monarker.

Listan på ideologiska vetenskaper eller vetenskaper som låter sig kapas för att verifiera och bekräfta en ideologis rätt att exklusivt få styra över massorna, är lång. Som exempel kan nämnas marxistisk forskning, rasbiologisk forskning, frenologisk forskning, nationalsocialistisk forskning och inte att förglömma den forskning som utföres av religiöst troende fundamentalister för att stärka sin makt över sina proselyter.

Gemensamt för denna forskning är att den är svår att kategorisera som naturvetenskaplig eftersom den inte bygger vidare på den röda tråd som spänner från antiken till nu. Därför kategoriseras den vanligen som en del av den humanistiska vetenskapens forskning vilket bland några få gör hela det humanistiska fältet suspekt. Tråkigt nog.

Emellertid finns det en annan fördömande åsikt, denna gång från humanistiskt håll och som riktas mot de naturvetenskapliga disciplinerna. Den utgår ifrån de postmodernistiska idéerna som dekonstruerar, problematiserar och dömer ut naturvetenskaplig forskning som patriarkal och förtryckande. Kulturrelativism och identitetspolitik ligger på den postmodernistiska åskådningen som pålägg på en macka. Den postmodernistiska inställningen infinner sig inom viss del av ideologin som försöker styra genusvetenskapen och den feminism som oftast citeras av okunniga och okritiska skribenter. En elitistisk föreställning som tror att Nietzsche och Focault har mer att tackas för bidrag till vårt välstånd än Newton och Einstein.

Det är egentligen här som mitt inlägg startar för nu kommer det roliga.

Noam Chomsky, den amerikanska vetenskapsmannen och stridbare debattören ni vet, uttrycker sig så här om postmodernistisk filosofi:

(Min översättning efter egen transkription av vad han säger i detta videoklipp.)

Mina kommentarer finns inom [square brackets].

”Vi har de där personerna (guys) på fysik- och matematikfakulteterna och de har alla sorters komplicerade teorier som vi naturligtvis inte kan förstå. Men de tycks förstå dem. Och de har principer och de drar komplicerade slutsatser ut ur dessa principer och de experimenterar och de kan se om det fungerar eller inte. Verkligen imponerande grejer. Så vill jag också vara! Så jag vill med ha en teori, i litteratur… i humaniora, du vet, litteraturkritik, antropologi och så. Det finns alltså ett fält som kallas teori där vi liksom fysikerna kan prata oförståeligt. De använder stora ord, vi skall använda stora ord. De drar långtgående slutsatser, vi skall dra långtgående slutsatser. Vi uttrycker oss bara så som de uttrycker sig och om de säger att, hallå, vi [fysiker och naturvetare] sysslar med riktig vetenskaplig forskning. Det gör inte ni! Det där är bara vit manlig, sexistisk, borgeoisin, vadsomhelst som är svar på det, hur är vi annorlunda än de? OK!

Den tanken är väldigt tilldragande!”

(översättning copyright)

En annan av mina favoriter som jag har läst mycket av är professorn i biologi och genetisk evolutionsteori, den rabiate ateisten Richard Dawkins vars oerhört underhållande uttalanden exemplifieras här nedan. Han ger sig på postmodernism och feminism i detta videoklipp som jag transkriberat och översatt:

”Och så finns det ju postmodernismen. Jag skall bara citera ett exempel. Jag tror det är en bokrecension av en fantastisk bok av Sokal och Bricmont. Sokal är den utmärkte fysiker som skrev den parodiska artikeln som lurade och förödmjukade alla postmodernister. Den feministiske filosofen Luce Irigaray är en av dem som får ett helt kapitel av Sokel och Bricmont  i en ´passage reminisce’ av en ökänd feminists beskrivning av Newtons Principia som en ´våldtäktsmanual’. Newtons Principia är en ‘våldtäktsmanual’ ! Irigaray påstår att E=MC^2 är en sexistisk ekvation. Varför? För att det privilegierar ljusets hastighet. Privilegierar är deras mest favoriserade ord vågar jag påstå att ni noterat. Det privilegierar ljusets hastighet framför andra hastigheter som är livsviktiga. Typisk liksom ´the school of thoughts examination’ är Irigarays tes om `fluid mechanics’ [flödesmekanik, jag är inte helt säker på om det ingår i ämnet hydrodynamik?]. Flöden, förstår ni, har blivit orättvist förbisedda av maskulin fysik, privilegier, fasta solida saker, Hennes [Irigaray] amerikanska talesperson,Cathryn Hales, gjorde misstaget och återgav Irigarays tankar i lättförståelig klartext. Äntligen har vi fått en någorlunda oskymd föreställning av kejsaren, och ja, han är naken.
Citat:
Privilegierandet av ‘solid overfluid mechanics’ och särskilt vetenskapens inkapabla sätt att handha turbulent flöde överhuvudtaget ger hon [Irigaray] orsak av att den associeras med feminitet. Därsom män har könsorgan som genomtränger och som blir styva har kvinnor öppningar som läcker menstruationsblod och vaginala vätskor. Utifrån detta perspektiv är det inte konstigt att vetenskapen inte lyckats åstadkomma en fungerande modell för turbolens. Problemet med turbulent flöde kan inte lösas eftersom föreställningen om flöden och kvinnor formulerats på så sätt att det nödvändigtvis utelämnar onämnda rester.
Slut på citat.
Man behöver inte vara fysiker för att lukta sig till den idiotiska absurditeten i denna typ av åsikter, tonen i den har tyvärr blivit alltför igenkännbar men det hjälper att ha Sokal och Bricmont till hands för att få oss att förstå varför turbulent flöde är ett så stort problem, nämligen att Navier-Stoke ekvationerna är mycket svårlösta! ”                                                                                                                                          
(översättning copyright)
Dessa uttalande av Chomsky och Dawkins innehåller en del kritik mot både postmodernism och feminism. Framföraltt den kombination dessa ibland uttrycker sig som. En av huvudpersonerna i kritiken är Alan Sokal som skrev artikeln med namnet ”Transgressing the Bounderies: Towards a Transformative Hermaneutics of Quantum Gravity” som publicerades i Social Text och som enligt Dawkins ovan ”left them with egg on their face”. Se not1 nedan.
Tänkvärda citat av Alan Sokal (översatta av mig).
”Varför gjorde jag det? Jag erkänner att jag är en oförvitlig gammal vänsterman som aldrig riktigt fattat hur dekonstruktion varit tänkt att hjälpa arbetarklassen. Dessutom är jag en konservativ gammal vetenskapsman som naivt tror att det existerar en extern värld vari det det existerar objektiva sanningar om världen och att det är mitt jobb att upptäcka några av dessa.”
och
”Var och en som tror att fysikens lagar inte är mycket mer än sociala konventioner, inbjudes härmed att försöka överskrida dessa konventioner från fönstret på min bostad där jag bor på tjugoandra våningen!”                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                    
not1 utdrag från Wikipedia om Alan David Sokal:

Sokal is best known to the general public for the Sokal Affair of 1996. Curious to see whether the then-non-peer-reviewed postmodern cultural studies journal Social Text (published by Duke University Press) would publish a submission which ”flattered the editors’ ideological preconceptions,” Sokal submitted a grand-sounding but completely nonsensical paper entitled ”Transgressing the Boundaries: Toward a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity.”[3][4]

The journal did in fact publish it, and soon thereafter Sokal then revealed that the article was a hoax in the journal Lingua Franca,[5] arguing that the left and social science would be better served by intellectual underpinnings based on reason. He replied to leftist and postmodernist criticism of the deception by saying that his motivation had been to ”defend the Left from a trendy segment of itself.”

The affair, together with Paul R. Gross and Norman Levitt‘s book Higher Superstition, can be considered to be a part of the so-called Science wars.

Sokal followed up by co-authoring the book Impostures Intellectuelles with Jean Bricmont in 1997 (published in English, a year later, as Fashionable Nonsense). The book accuses other academics of using scientific and mathematical terms incorrectly and criticizes proponents of the strong program for denying the value of truth. The book had mixed reviews, with some lauding the effort[6], some more reserved,[7][8] and others pointing out alleged inconsistencies and criticizing the authors for ignorance of the fields under attack and taking passages out of context.[9]

In 2008, Sokal revisited the Sokal affair and its implications in Beyond the Hoax.                                                                                                                                                                                                                                                                                                 not2 utdrag ur Wikipedia 

Luce Irigaray (born 3 May 1930) is a Belgian-born French feministphilosopherlinguistpsychoanalystsociologist and cultural theorist. She is best known for her works Speculum of the Other Woman (1974) and This Sex Which Is Not One (1977).

 

Alan Sokal and Jean Bricmont, in their book critiquing postmodern thought (Fashionable Nonsense, 1997), criticize Luce Irigaray on several grounds. In their view, she wrongly regards E=mc2 as a ”sexed equation” because she argues that ”it privileges the speed of light over other speeds that are vitally necessary to us”.[citation needed] They also take issue with the assertion that fluid mechanics is unfairly neglected because it deals with ”feminine” fluids in contrast to ”masculine” rigid mechanics. In a review of Sokal and Bricmont’s book, Richard Dawkins[5] wrote that, ”You don’t have to be a physicist to smell out the daffy absurdity of this kind of argument (…), but it helps to have Sokal and Bricmont on hand to tell us the real reason why: turbulent flow is a hard problem (the Navier–Stokes equations are difficult to solve).”

 

Single Post Navigation

12 thoughts on “Varför turbulent flöde inte kan förklaras. En feministisk vetenskaplig analys.

  1. Om jag inte missminner mig krävs det ganska hög flödeshastighet för att åstadkomma turbulens. Så flytningar som sakta sipprar fram torde följa laminärt flöde.

    Gilla

  2. Navier-Stoke ekvationerna verkar hur som helst svåra att applicera på detta område.

    Gilla

  3. Lysande genomgång! Tack!

    Gilla

  4. Kristian on said:

    Tack för att du tagit dig tid att skriva ner alltihop.
    Video i all ära, men ibland är det lättare att läsa.

    Gilla

  5. Larsson on said:

    ”Fluid mechanics” ska översättas med ”Strömningsmekanik”. Det är det övergripande namnet på den disciplin av mekanik (mekanik handlar om samband mellan krafter, energi och hur material rör sig) som behandlar vätskor och gaser.

    För den som är intresserad att förstå dess komplexitet kan söka på Navier-Stokes ekvationer.

    Gilla

    • Tack för upplysningen!
      Mina studier i mekanik behandlade kraftdistribution i samband med hållfasthetsberäkning, tror jag att jag minns.
      Men detta var säkert innan Navier Stokes var födda ens 😉

      Gilla

  6. Pingback: Nu fattar jag vad jag inte förstod! | snurrigtdotcom

  7. Pingback: Postmodernism for Dummies. | snurrigtdotcom

  8. Pingback: Postmodernism for Dummies #4 | snurrigtdotcom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: