snurrigtdotcom

A great WordPress.com site

Archive for the month “november, 2013”

Grattis SD eller tänk själv då!

Ibland kan man förundras över hur olika och spretande åsikter kan vara. Till och med helt polariserade i punkter längst ut på var sin sida av ett i avstånd stort obeträdbart ingenmansland. Detta ingenmansland borde väl kanske vara det för balansen mest stabila i jämförelse med de gungflyn som presenteras i ytterkanterna. Tyvärr märks inte de som befolkar detta område. De är ointressanta om de inte av bevakarna på de olika ideologiska redaktionerna kan tolkas stå på någon av ytterkanterna.

Jag tänker bland annat på den obändiga viljan bland skribenter att totalt missförstå allt som inte perfekt stöder den egna åsikten. Väl beskriven av Sanna Rayman här på ett enkelt och lättfattligt sätt. Det finns också ett inlägg av Nima Dervish där han brutalt sågar stollerierna serverade av Ehsan Fadakar i Aftonbladet. Läs detta här. Anmärkningsvärt i det senare fallet är att dessa, Nima och Ehsan, båda är invandrade från Iran. Den stereotypa identitetspolitiken logik säger då att båda måste ha en och samma åsikt. Vad har hänt hur skall detta förklaras? Och den med iranskt ursprung svenske socialdemokraten numera SD-aren Nima Gholam Ali Pour har han en tredje ståndpunkt. Vad blev det av identitetspolitiken?

Om vi tar andra, varför har vi en svensk debattör med kurdiska rötter som anser sig liberal och en annan som är socialist. Detta är alltså Dilsa Demirbag Sten och Kurdu Baksi jag refererar till.

Identitetspolitik i ett nötskal.

Nu skriver ju Fadakar på de sidorna som innehåller tidningens ideologiska identitet, det vill säga Åsa Linderborgs domäner. Det gör ju att alla vapen är tillåtna och det som hålles mest skarpslipat är det vedertagna socialistiska uttrycket lögnen. Det gör inget, de skriver bara för sig själv och får en och annan kommentar från andra redaktioner, men om exempelvis Åsa Linderborg påstår att hennes redaktionella skräp når Aftonbladets hundratusentals läsare ljuger hon. Tyvärr! Hade folk läst skräpet så är det frågan om Aftonbladet hade haft några köpare överhuvudtaget.

Nu är det alltså inte de sex första sidorna i tidningen som får folk att köpa den. Intresset dras till de sidor om sex, bantning, vem är rikast, bonde söker fru skadas allvarligt av hönsfjäder och annat journalistiskt högststående material. I konkurrens med Hänt i Veckan och Se och Hör. Dessa journalister som kan fylla ett uppslag med helt egenfabricerade nyheter. Dessa journalister, dessa wannabes som kommer att flyttas över på samhällsredaktionen en dag.

Som de säger, efterforskning, källor och statistik i all ära men inget säljer så bra som en bra lögn. Läs Fadakar här så förstår ni vad jag menar.

Ett annat exempel och egentligen det som fick mig att börja undra kommer från radions Ring P1.

En kvinna ringer in och presenterar sig med ett som man säger typiskt ”svenskt” namn och säger dessutom var hon ringer ifrån. Hon verkar därmed ha identifierat sig för programledaren Lotte Nord tillräckligt för att kategoriseras och passas in i rätt identitetspolitiskt fack. Om ni läggger märke till det så har även programledaren ett som man säger typiskt ”svenskt” namn. Hon kommer strax att avslöja sitt identifikationsfack, och utifrån vilka grunder hon kan tänkas ha rätt att uttrycka sig. Allt detta är naturligtvis min tolkning men döm själv.

Transkription från Ring P1 med Lotte Nord 15 november 2013.  Lyssna här.

Inringare:

”Jag skulle vilja prata om att vi skulle folkomrösta om invandringen till Sverige för viktiga samhällsfrågor kan ju bli föremål för folkomröstning och jag tycker invandringen är en sån med långtgående ekonomiska och sociala konsekvenser och vi skulle uppnå två saker med folkomröstning och det är att vi skulle få reda på vad svenska folket tycker, men det viktigaste är att det skulle bli tillåtet att diskutera frågan.”

LN:

”Det finns olika partier i riksdagen och flera partier som vill in i riksdagen också och en hel del sådana partier har ju en invandrarkritisk inställning. Räcker inte det?”

Inringare:

”Ja, fast jag tycker inte det är det viktigaste skälet för det här, utan att det skall bli tillåtet att diskutera konsekvenserna av invandringen utan att bli skylld för att vara rasist eller främlingsfientlig. För det är inte så att man absolut måste minska invandringen för att man har en folkomröstning utan det viktigaste är att diskutera tycker jag.”

LN:

”Diskuteras det inte i samhället idag? Vem som är svensk till exempel diskuteras alltså, jag är inte född i Sverige.”

Inringare:

”Nä, det behöver man inte va och jag tycker att det som är viktigt är ju den demokratiska processen att man skall kunna säga att om man tillexempel….jaa….har en nyanserad debatt och som vi pratade tidigare om syrier att man kanske skulle uppnå någon slags invandring till Sverige som var laglig, att man skulle kunna ta bort möjligheten för människosmugglare och kunna diskutera fram någonting som alla skulle vinna på.”

LN:

”Men att ställa olika grupper mot varandra i en folkomröstning, det känns otroligt obehagligt tycker jag.”

Inringare:

”Tycker du det? Jamen man ställer ju inte, man ställer ju….. vad skall man säga då? Som kärnkraften tre alternativ. Fri invandring, restriktiv invandring…….”

 LN:

”Vad tycker du som lyssnar?”

Slut.

Här har vi alltså viljan att missförstå och begreppet identitetspolitik väl representerat. Missförståndet är tydligt när inringaren pratar om invandring och programledaren pratar om invandrare. Det senare omnämnandet kan bara ges till dem som passerat det första och befinner sig i landet, är därmed invandrade invandrare. Denna grupp är inte särskilt stor och är inte målet för inringarens förslag vilket framgår tydligt tycker jag. 

För att förstärka missförståndet pratar programledaren om grupper som ställs mot varandra. Vilka grupper då? Varför är det så svårt att höra inringarens förslag som ju rör sig om en demokratisk önskan. Vilka grupper är det som ställs mot varandra? Programledaren framhåller att hon inte är född i Sverige. Vad är relevansen i detta? Att hon identifierar sin identitet med i runda tal sex miljarder likar som inte heller är födda i Sverige. Alla med rätten att bosätta sig i Sverige om de skulle vilja.

Eller identifierar hon sig med alla som bor i Sverige men som inte är födda här? Jag hänvisar till texten i början på detta inlägg för att påvisa avsaknaden av homogenitet i denna grupp. Jag har själv vänner i denna grupp som med lätthet bidrar till denna insikt.

Nå, vad är det som får programledaren att göra allt för att missförstå inringarens förslag, att misstänkliggöra avsikterna i förslaget och misskreditera det. Är det för att hon önskar att de som vill bosätta sig i Sverige av det lilla urvalet på sex miljarder människor som inte redan bor här, skall få göra det? Bosätta sig i Sverige alltså. Det är nog inte möjligt. För även om man tror att man har tillgång till alla andras pengar så kommer det ändå inte att fungera.

Skälet är helt annat. Det gäller att undvika någon som helst beröring med Sverigedemokraterna. Det finns kretsar vari detta beteende hyllas och det finns andra kretsar där det hyllas än mer. Det är de som inser att beteendet jagar folk rakt i armarna på Sverigedemokraterna.

Tankeförbud kan bara leda till extremism.

Grattis SD!

 

Att värdera manligt och kvinnligt i fotbollens värld.

Jag har egentligen inget att blogga om. Jag sitter mest och är bedrövad över den fullständigt urspårade debatt som jag tycker mig se på nätet och i media. Polariseringen verkar helt genomförd och det går inte att ta ansats från en gemensam grund utan debattörer måste hitta motsatserna och därur sprungna invektiv. Imponerande puerilt i försöken att svartmåla dem som egentligen har samma grundsyn men ändå inte exakt. Men en av de mest puerila skribenterna har uppenbarligen fått CAPS LOCK ur funktion vilket kan kännas som en lisa.

Nu har det varit fotbollsgala och Zlatan och Schelin har fått utmärkelser såsom traditionen bjuder sen lång tid tillbaka. Inga protester där inte. Sedan var det tydligen en sponsor som tyckte att Anders Svensson med sina 147 landskamper var värd en bil. Men rättvisan uttryckt ur godhjärtade sportjournalisters pennor och munnar säger att Therese Sjögrans 187 landskamper var mer värda en bil. Ja kanske det? Vem skall utnämnas till givare av denna bil då? Eller skall man ta Anders Svenssons bil och ge till Sjögran? Är det inte givarens privilegium att välja mottagare? De som tycker att Anders Svensson skulle ha en bil gav honom en, de som tycker att Therese Sjögran skall få en bil får väl ge henne en, eller hur är reglerna? Vanligtvis tolkas reglerna av vänstern så att det är okay att använda andras pengar att slösa med. Det ligger så att säga i något slags rättvisetänk.

En fråga ställdes i SR/P1 riktad mot Svenska Fotbollförbundet (det stavas så!) huruvida kvinnor var mindre värda än män? Vridningen är typiskt för en retoriskt indoktrinerad journalist. Det är väl självklart att kvinnor inte är mindre värda än män. Vad har det med saken att göra? En människa får en bil för att någon tycker denne är värd en bil, en hel massa människor blir utan en sådan gåva. Orättvist? Javisst, eftersom man kan se det som en genusfråga. Men det är faktiskt betydligt fler av manligt kön som inte får en bil än av kvinnligt kön om man räknar fördelning på antalet spelare i alla klubbar och serier.

Jag var en av dem som följde damlandslaget vid sommarens EM i Sverige. Varenda match. De flesta damlandslag kan idag få ihop en laguppställning ur sin 22-manna(sic!)trupp som är tillräckligt skicklig för att kunna spela en oerhört underhållande och spännande fotboll. Alla landslag förutom USA och Japan som kan ställa upp med två uppställningar och i sig är outstanding.

Det måste finnas fler som jag, människor som kan påvisa för sponsorer det lönsamma i att satsa STORA pengar på damfotbollen. Det måste finnas ett tryck på matcherna, inhemska ligamatcher måste dra publik och de stora TV-kanalerna måste fås till att sända evenemangen. Framgångarna måste publikt vara så stora att flickor lockas till fotbollen så att urvalet blir större.  På detta sätt kan vi få fler Ljungberg, Schelin, Fischer och Sjögran som det kan vara intressant att tilldela fordon av alla de slag. Damfotbollen måste i princip generera sina egna pengar genom egna framgångar för att det skall kunna bli riktigt rättvist.

Som det är har vi idag en intjäning inom fotbollen som i stort bara genereras inom den fotboll som bara har män i lagen. Inga kvinnor är nämligen tillräckligt bra för att platsa i de lag som spelar i de nationella ligornas högsta division. Faktum är att skall ett damlag spela jämbördigt med ett fotbollslag får de söka motstånd i lag för pojkar högst 17 år gamla. Och då är det inte säkert de vinner ändå.

 

När kvinnliga fotbollspelare blir snabba nog och starka nog att platsa i ett Premier Leage-lag då kommer säkert bilarna och pengarna att regna över dem med.

Som det är nu, i denna av orättvisor så fullproppade värld, så är det väsentligt att det landslag som vi kallar för det svenska med spelare av Anders Svenssons kaliber, lyckas internationellt för att de stora sponsor- och sändningspengarna skall komma in till Svenska Fotbollförbundet. Pengar som MÅSTE fördelas så att detta inkomstbringande landslag kan fortsätta att spela in pengar för att en del av dessa skall kunna satsas på den av oss så älskade damfotbollen.

På så sätt kan även Therese Sjögran få en bil själv, en bil som enligt mig hon är värd, utan minsta tvekan. Tyvärr har jag inte medel att bekosta en sådan gåva och inte heller tillgång till andras medel för att bekosta en sådan gåva. Inte ens om den så, av somliga, hett efterlängtade revolutionen inträffar i morgon dag.

Det finns en annan lösning som är Sverige värdig. Vi kan kvotera in kvinnor i de allsvenska lagen på en minimum 50/50-nivå och därmed bli ett föregångsland i hela världen. Risken är emellertid att vi kommer att isolera oss. Men vad gör det bara vi gör det rätta.

Ett litet tillägg till debatten. Efter matchen i Champions League mellan LDB och tyska Wolfsburg uttryckte sig Manon Melis i Malmö sig så här på grund av tvivelaktig insats av den kvinnlige domaren: ”Jag skiter i vilket kön domaren har bara personen är kompetent tillräckligt”  Det låter som om vissa inte riktigt förstått varför kvotering är så viktig.

Ett annat tillägg med tanke på Manon. Operan med detta namn av kompositören Jule Massenet med den amerikanska sopranen Georgia Jarman i titelrollen har vi biljetter till. Längst fram, tada! Livet går att njuta i alla fall!

Våldtäkt, en svårförklarlig handling.

För någon dag sedan satt jag med i en diskussionsgrupp och diskuterade jämställdhet och demokrati. Diskussionen gick från våld i relationer till våldtäkt och vad som idag anses som våldtäkt.

Det framkom uppfattningar som exempelvis att våldtäkt är för de flesta män en av de mest avskyvärda uttryck för dominans som man kan tänka sig. Att normala män, åtminstone i den världen vi känner till, med kraft avvisar alla tendenser till våldtäkt och att normala män inte har svårt att rycka ut till eventuellt utsatta kvinnors försvar. Härvid finns det många exempel och det gäller även då en kvinna råkar befinna sig i andra våldssituationer. (Att sådana som Johan Ehrenberg inte klarar av en sådan situation förklarar kanske hur normal han är.)

Det framkom även åsikter om att våldtäktsdefinitionen urvattnas till någonting som appliceras på allt sexuellt umgänge där inte konsensusrekvisitet varit klart närvarande. Till och med att det skulle krävas formella registrerbara medgivande att sexuellt umgänge varit ömsesidigt accepterat. Jag tolkar här fritt ur diskussionssammanhanget, men ungefär så.

Eftersom jag har en förmåga i dylika situationer att agera disparat, vädrade jag en åsikt som tyvärr, kanske kan ha missförståtts. Jag tänkte trycka på mäns förmåga och vilja att ovillkorligen rycka ut till försvar av utsatta kvinnor och nämnde att det för inte så länge sedan var en segrares, en erövrares vana att demonstrera sin dominans över det erövrade samhället genom att våldta dess kvinnor och i många fall även männen. Det är alltså den ultimata handlingen av demonstrerad dominans man kan tänka sig. Att så sin säd i det erövrade samhället.

Vänd på det och du får det motsatta. Det är egentligen detta som är min poäng men som jag fruktar inte gick fram ordentligt. Det värsta som kan hända ett samhälle är att någon erövrar det och våldtar kvinnorna. Det ligger alltså i männens uppgift att till varje pris försvara det gemensamma samhällets kvinnor. Det ligger i männens uppgift att offras för att detta skydd skall bli så effektivt som möjligt. Man kan inte ens med den bästa vilja i världen påstå att mäns och kvinnors status i detta avseende skulle vara lika. Kvinnorna är var och en oändligt mycket mera värda än alla männen sammantaget i vad det gäller det specifika samhällets fortlevnad!

Män tar som sin uppgift att skydda ”sina” kvinnor, detta finns det många som kan berätta med anekdoter som innehåller detta klara meddelande. Män tar som sin uppgift att skydda ”sina” kvinnor! Basta! Sedan kan man försöka reflektera över vad som avses med  ”sina” kvinnor. Hur stor är den gemenskap, alltså det fysiska omfånget av gemenskapen, inom de sociala gränserna i ett samhälle som kan förklara vilka som är de skyddsvärda kvinnorna? Vilka ryms inom epitetet ”sina” som jag uttryckte det tidigare?

När det gäller mig själv, som är en bra utgångspunkt, gäller detta epitet – skyddsvärd – för alla jordens kvinnor! Så är det nog för de flesta sekulära, västerländska män med en humanistisk liberal inställning! Men inom gruppen finns instabila, psykopatiska eller på annat sätt störda män med annan uppfattning. Det finns förmodligen andra undantag, men i princip är det så att män inte våldtar dem som de anser vara kvinnor tillhörande sitt eget samhälle. Allt annat är en störning,

Med undantag för Johan Ehrenberg och andra störda män som anser att våldtäkt är något män kan råka företa sig när som helst så är nog den förhärskande inställningen att kvinnorna skall skyddas. Inte minst ur ett evolutionärt avseende är kvinnan mångfaldigt mer skyddsvärd än män. Detta är de manliga generna i högsta grad fullt medvetna om!

Att påstå att det finns strukturer som upprätthålls av den av-individualiserade massan ”män” och som går ut på en våldtäktskultur är inget annat än ideologiskt färgade floskler och marxist-feministisk rappakalja!

 

Post Navigation