snurrigtdotcom

A great WordPress.com site

Postmodernism for Dummies.

Jag tänkte göra ett seriöst försök att presentera postmodernismen och dess avarter på ett så koncist sätt som möjligt. Med insikten att postmodernismen egentligen utgår från ett stort antal obegripliga resonemang innehållande medvetet svårbegriplig terminologi så kanske uppgiften verkar något förmäten.

Som namnet antyder utvecklas postmodernismen som en motreaktion mot modernismen som varit en drivande kraft kulturellt och politiskt sedan slutet av 1800-talet. Som vanligt när det gäller kulturella och ideologiska strömningar så bygger de inte vidare på äldre uppfattningar utan kastar dessa helt och hållet överbord och börjar om på ny kula. Modernismen tänkte sig att samhället skulle omformas och förbättras genom vetenskaplig kunskap och tekniska framsteg. Det traditionella tänket skulle överges och normen var förnyelse.

Med postmodernismen kommer nya anspråk på utveckling in i debatten. Det finns de som hävdar att postmodernismen är en vidareutveckling av modernismen, jag hävdar dock motsatsen. Modernismen speglar en tro på kunskap och tekniska landvinningar som postmodernismen fullständigt verkar förkasta. Kanske inte bara det utan man borde kanske säga förakta.

Ur Wikipedia kan vi läsa:

Men vad postmodernism egentligen innebär är inte klart definierat, utan föremål för ständig debatt. Utifrån ett historiskt perspektiv kan man tyda en kronologisk ordning från det moderna till det postmoderna. När man beskriver kulturella tillstånd är det dock viktigt att vara medveten om hur det moderna och det postmoderna existerar parallellt mellan olika kulturella och sociala skikt i vår samtid. Postmodernismen vände sig ifrån tanken på att det fanns fasta värden, absoluta sanningar och jagets existens och kritiserade därmed varje tanke på objektivitet. Istället är allt relationellt och kontextuellt; den postmoderna världsbilden är skeptisk.”

Det är uppenbart att den som påstår sig veta vad postmodernism är, har inte fattat ett dugg. Detta gäller även för mig så klart och påvisar dessutom det faktum att personer som ansluter sig till postmodernismen kan välja vilken tolkning de vill.

Tyvärr verkar en tolkning vara förhärskande, den som anger postmodernism med texten som ges i de två sista meningarna i Wikipediautdraget. Som konsekvens kan dessa personer visa sitt förakt för kunskap, alldeles särskilt naturvetenskaplig kunskap, men för den delen också humaniora som exempelvis historia. Däremot hyllas kunskaper som är anekdotiska och ovetenskapliga. Rena fantasier som romaner och åsiktskrönikor hyllas som sanning och används som underlag i  ”vetenskaplig” forskning. Forskning som utgår från en tes eller en teori och som visar resultat som bygger på dessa teorier i  stället för som naturvetenskaparna menar pröva teser och teorier och se om de kan verifieras eller avfärdas. Detta slipper postmodernisterna, de utgår från icke falsifierbara teser och teorier och påvisar resultat som är helt och hållet baserade på dessa.

Att de drivande postmodernisterna som exempelvis Jean Baudrillard och Michel Foucault var franska filosofer och sociologer är ingen slump. Den senare kanske mer en företrädare för konstruktivismen. Mer om detta senare. Frankrike var nämligen i en situation av megalomania vilken bestod i en tilltro till den egna inhemska vetenskapen och avfärdande av allt icke franskt, i synnerhet anglocistisk vetenskap som i princip ansågs icke existerande. Detta gällde till exempel för Darwin som inte gavs erkännande förrän en bit inpå 1900-talet. Franska filosofer har en tradition av självtillräcklighet.

Att bejaka postmodernismen och den av Foucault omhuldade konstruktivismen blev därigenom en genväg till kunskap för folk med avsaknad av kunskapens grunder. Alla påståenden och all vetskap blev därmed lika sann och omöjlig att ifrågasätta. En lättjans väg för dem som vill hitta på egna vetenskaper utan att behöva kunskaper i redan vedertagna ämnen.

När Noam Chomsky raljant beskriver den postmodernistiska humanioran går det inte att hålla sig för skratt. Han menar att om man använder svår terminologi inom naturvetenskaplig teori så beror det på ämnets komplexitet medan man inom humaniora använder liknande svåra terminologi enbart för att göra ämnet obegripligt.

En reflektion som kan göras är att mänskligheten genom att fullständigt ansluta sig till postmodernismens och konstruktivismens kunskapsförakt kommer att svälta ihjäl.

Wikipedias definition av konstruktivism:

Konstruktivism avser inom filosofin en kunskapsteori som säger att kunskap konstrueras och är således ingen avbild av verkligheten. Det finns olika riktningar inom konstruktivism. Den mest konsekventa riktningen är den radikala konstruktivism med Ernst von Glaserfeldt som företrädare. Utgångshypotes är att allt som iakttas av ”verkligheten” står i relation till människan som iakttar. Det får som konsekvens att varje människa konstruerar sin verklighet, subjektivt orienterad och på eget ansvar. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor”

Och ändå finns det inte plats för ifrågasättande kritik!

En omfattande genomgång av postmodernismen med många inlägg finns hos Flying Martin på hans blogg ”Mer än 140 tecken”. Läs dem!

På  genusdebatten finns ett omfattande bibliotek som kan refereras till. Ninni har gjort ett jättejobb med att recensera och utvärdera vetenskapliga skrifter och resultat inom den postmoderna sfären. Till exempel denna om maskuliniteter.

Om ni undrar varför min avsky för postmodernismens avarter är så stark så betänk att den vetenskap som vissa vill skall genomsyra alla aspekter av samhället, själv är helt marinerad i detta stoff med allt vad det innebär av obegriplig terminologi och ogrundad vetenskap. Nämligen stora delar av genusvetenskapen om inte hela.

 

 

Advertisements

Single Post Navigation

18 thoughts on “Postmodernism for Dummies.

  1. Pelle2 on said:

    Ja,postmodernismen verkar enbart bestå av en massa flum och subjektiva åsikter.Helt sjukt att någon kan tro på det.

    Gilla

  2. dolf (a.k.a. Anders Ericsson) on said:

    Ok, nu sticker jag ut hakan och avslöjar min okunskap här. Är konstruktivism en del av postmodernism? Man brukar ju prata om att man ”dekonstruerar” än det ena än det andra. Jag har aldrig riktigt fått grepp om den här terminologin.

    Gilla

    • Och detta frågar du mig? 😉
      Konstruktivismen är väl en form av postmodernism eftersom den tidsmässigt följer efter modernismen. Mångfalden av -ismer och de fullständigt obegripliga förklaringarna gör att det är OK att tycka vad fan som helst. Och det gör man. Lägg fram hur du ser det och enligt alla inkluderade obegripligheter, kommer det också att vara sant. Eller hur?
      Ingen har rätt, ingen har fel! Men den som påstår att det hela har ingen som helst positiv inverkan på mänskligheten ligger hyfsat nära sanningen.
      Ut och plöj marken i stället, gör något vettigt! ;D

      Gilla

      • dolf (a.k.a. Anders Ericsson) on said:

        Eh, det var du som skrev Postmodernism for Dummies så det verkade liksom logiskt att fråga dig …
        Ärligt talat är ”postmodernism” för mig bara en högtravande synonym för flum. Och konstruktivism låter som an konstinriktning i stil med dadaism och kubism.

        Gilla

        • Och jag är en av dem. Konstruktivismen är som åkomma betydligt mer malignt än en konstinriktning. Den utgår ifrån att all kunskap är subjektiv och konstruerad utifrån betraktarens synvinkel och inte från en objektiv verklighet.
          Det vore ett stort misstag att försöka ta till sig denna obeskrivbarhet som kunskap eftersom den snart kommer att överträffas av något ännu mera mumbo jumbo.
          Jag tror det är lagom förströelse och kunskapssubstitut för alla dem som inte kunnat tillgodogöra sig integralkalkylen men ändå vill verka vara vetenskapliga. Kanske? Vad vet jag?

          Gilla

    • Larsson on said:

      Det är nog fullkomligt omöjligt att hålla isär alla begrepp. Inte bara för att många verkar hålla sig med sin egen definition av begreppen, utan också för att de ändrar betydelse efter hand.

      Så här har jag fattat det: Konstruktivism i sig är inte nödvändigtvis postmodernism. Konstruktivism handlar om insikten att kunskap produceras inom en kultur, ett socialt sammanhang. Det finns många fler inriktningar (politiska och akademiska) med sådan syn på kunskap, där postmodernismen är bara en av de mer framgångsrika och där man drar begreppet till det extrema (den utgår ifrån att all kunskap har ett sådant ursprung). I konstruktivismens milda form är det svårt att hitta invändningar emot denna beskrivning – en hel del i vår omvärld är konstruerat av kulturen och kunskap om dessa konstruktioner är nödvändigt.

      Gilla

      • När vi gör våra beskrivningar som utifrån vår större eller mindre kunskap (min den mindre) och dessa i stort överensstämmer då hamnar man kanske i en diskussion om semantik i stället.
        Men både du och jag har vad det verkar en större ambition. Åtminstone hos mig finns det en önskan att påvisa den åsamkande skada som man kan finna i slarvig tillämpning av postmodernism som kulturell företeelse. Särskilt när den får fäste som en motpol till naturvetenskapligt vetande. Därför att, om man slarvigt och maliciöst applicerar dessa postmoderna, konstruktivistiska idéer på all kunskap så kommer mänskligheten att svälta ihjäl.
        På något sätt ser vi delar av den svenska skolans utbildningsmetoder vandra denna väg som egentligen är ett sluttande plan.
        Att ha rätt eller fel i definitionerna är oviktigt, det är konsekvenserna av påverkan som måste påvisas eftersom tanken att var och en har rätt i sin egen verklighet, att det kanske inte ens existerar en gemensam verklighet. Att detta är destruktivt om än väldigt tilltalande för några.
        Jag satt och lyssnade på Noam Chomsky en timme igår. Honom borde vi lyssna mera till.
        Jag har Alan Sokals Beyond the Hoax och Fashionabel Nonsense (tillsammans med Bricmont) hemma och ämnar göra en bättre framställning när dessa är lästa.

        Gilla

        • dolf (a.k.a. Anders Ericsson) on said:

          Definitionerna är viktiga (vet alla som studerat matematik!) Utan dem är det egentligen svårt att komma med välunderbyggd kritik, för man vet helt enkelt inte vad man pratar om, eller om man har en korrekt förståelse av det man kritiserar. Men, finns det ingen verdertagen definition, så är ju det i sig en stupstock för ämnet, området, whatever.

          Gilla

        • Larsson on said:

          Jag menar bara att de strukturalistiska idéerna funnits längre än de postmoderna, och inte nödvändigtvis så destruktiva som de är. Jag ser dem lite som sociala uppfinningar. Det finns olika sätt man kan göra sådana ”maskiner” på, och det är svårt att påvisa vilken som är det optimala sättet. Men det är inte heller nödvändigt, för så länge de fungerar går de att förbättra. Däremot kan de sociala konstruktionerna inte se ut hur som helst eller göra vad som helst.

          De flesta ser t.ex. pengar och juridiken som sociala konstruktioner, andra samhällsinstitutionerna likaså. Andra sociala konstruktioner är sport, spel och lekar. Det finns underliggande faktorer som inte är sociala eller kulturella, men konstruktionen är det.

          Det postmoderna sättet att se på strukturerna påminner som postmodern konst: absurd. Ungefär som att göra en kaffemaskin och hoppas den ska brygga mjölk.

          Gilla

  3. Pingback: ”Frågeställningen om mannen som ett ofullständigt kön” | WTF?

  4. @Dolf
    Jag tror du försöker vara rationell som om vi diskuterade differentialekvationer eller Hemi V8-or. Men här diskuterar vi en kulturell strömning som definierar sig själv och som dessutom inte har något rationellt alls över sig. Nästan som tro! Man kan låtsas vara gnostiker men diskuterar med agnostiker eller hur som helst varför tror du det finns tusentals olika kristna trosinriktningar där det ingår tusentals personliga tolkningar av kristen tro? För att de har en och samma definition? Nix, för att det finns en miljard definitioner!
    Det är inte hållfasthetslära eller mekanik det är flum!
    Nu kommer säkert någon som läst ditten eller datten. So what? Vad bevisar det vad gäller definitioner? Om det finns en strikt definition av postmodernism eller konstruktivism vem lever efter den? Det är, vad jag menar, så att man använder flytande definitioner för att kunna påstå vad fan som helst, kunna avfärda rationell forskning och för att kunna införa vilka jävla teorier som helst.
    Jag satt en timme i går förmiddags och lyssnade till Noam Chomsky, det borde alla göra nu och då. Det ger perspektiv. Eller till Stephen Nicks, Alan Sokal eller Richard Dawkins. Börja med denna https://snurrigtdotcom.wordpress.com/2013/10/30/varfor-turbulent-flode-inte-kan-forklaras-en-feministisk-vetenskaplig-analys/
    Nu blev jag så där upprört glad igen 😉

    Gilla

  5. Postmodernism, när ideologi går före intelligens.

    Gilla

    • Konsekvensen blir som du anger men det är inte postmodernismen som bär skulden. Utan folks mycket vidsträckta idé om vad det är. Med inblandning av, eller om det är en del av postmodernismen, konstruktivism kan man undvika all vedertagen kunskap och till och med tillverka sin egen. Hela fakulteter verkar syssla med det.Och det allra mest beklämmande att det är fakulteter som vill ha sin syn och sina ”rön” applicerade på all annan vetenskap liksom på samhället i stort.

      Gilla

  6. @Larsson
    Vet ej varför det inte går att följa tråden så du @Larsson du finner mitt svar här:
    Jag tillstår gärna att ditt resonemang om vad som är vad inom dessa -ismer vida överstiger mitt amatörmässiga. (N.B. Utan raljans och utan ironi!) Men jag menar att kunskapen om vad som är rätt tolkning är inte relevant.
    När man sträcker de sociologiskt framtagna verktygen för konstruktivism och applicerar dem på det som du nämner, mer eller mindre abstrakta fenomen inom kulturen så är det väl ok. Inom murarna så att säga. Men om man förfäktar denna applicering på naturvetenskapliga discipliner, alltså de som ser till att vi är mätta, torra och varma, då blir det tokigt. Då blir det till och med farligt. Googla Luce Irigaray feminist och filosof så förstår du kanske min oro eller se mitt inlägg https://snurrigtdotcom.wordpress.com/2013/10/30/varfor-turbulent-flode-inte-kan-forklaras-en-feministisk-vetenskaplig-analys/
    Stollarna är många och min förklaring är att man kan nå utomordentligt höga akademiska höjder på ren ignorans. Soppa på en spik så att säga. Alan Sokal exemplifierar detta suveränt!

    Gilla

    • Larsson on said:

      Jag delar din oro. Jag blir också väldigt orolig när jag läser om akademiker som ifrågasätter upplysningsidealens roll för skapandet av den välfärd vi trots allt lever i. Dessa ideologier har inte skapat välfärd, men än mer, de har varken avskaffat slaveri eller gett större jämlikhet. Ändå fortsätter folk drömma om en värld utan protester, utan inbyggda moment av självkontroll och självkritik.

      Moderna västerländska samhället har alltid innehållit utrymme för kritik. Det är vad jag tror det som gjort att den bakåt i tiden upplevts som rätlinjig. Men att ta bort detta utrymme, samtidigt som man minskar incitamenten… otrevligt.

      Gilla

      • Den oron som vi har gemensamt hoppas jag att vi på ett vettigt sätt kan vidarebefordra till andra. Dagens utbildningsväsende verkar, åtminstone delvis, stoppa huvudet i sanden.

        Gilla

  7. Leif svensson on said:

    Bra jag är också lika kritisk till det som rymma i begreppet. Intresserad av debatten om detta.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: