snurrigtdotcom

A great WordPress.com site

Archive for the tag “Aftonbladet”

Genfråga en genusfråga? Fråga mansexperten!

För de som studerat evolutionsbiologi inom akademin eller på ren så kallad populär basis, vet att den kunskap som finns idag bygger på de rön som känts till i sekler. Många har sysslat med genetisk förädling och förståelsen har förfinats från Gregor Johann Mendel, och den något tidigare Charles Darwin. Och utan tvivel bygger dagens evolutionsteorier på dessa tidiga herrars rön och inget har förkastats i sin helhet utan snarare förfinats. Modern vetenskap verifieras med observationer och med matematiska modeller. Detta är en naturlig del av naturvetenskapen och den modell som man anser som vetenskapligt hållbar. Vi bör emellertid konstatera att med matematiska modeller bevisas ingenting men man kan ta fram olika scenarier för test för att bygga vidare på. Ett underbart instruktivt exempel är alla de hundratals matematiska modeller av universum som existerar inom kosmologin. Det är inte lätt att utpeka något som sannare än något annat men vissa kan man avfärda för att de inte stöder de slutsatser som görs ur relativitetsteorin eller ur kvantmekaniken eller båda i kombination. Det sista mer eller mindre en önskedröm. Men ingen avfärdar någon av de modeller som gör det!

Moderna vetenskapsmän som exempelvis biologen Richard Dawkins beskriver för oss utvecklingen från det första bakteriella livet till komplexa cellorganismer som utgör oss människor. Ett återkommande påstående är att våra kroppar är bara förvaring åt den helt överordnade styrmekanismen som utgörs av våra gener. Våra gener har bara en strävan och det är att låta sig kopieras till nya celler och till nya organismer. Under åtminstone de kanske hundratusen år som vi moderna människor funnits, har våra gener utvecklat sätt som låter dem reproduceras och förökas på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Vi är sexuellt uppdelade i honor och hanar och det krävs en av vardera för att få avkomma. Honorna producerar ägg med DNA i X-kromosomer och hanarna producerar DNA i gener i Y-kromosomer, Honornas äggproduktion begränsas till något hundratal på en hel livstid medan männen producerar miljarder spermier under sin livstid. Dessutom kräver, naturligt, konceptionen att denna sker i honans kropp och att fosterutvecklingen sedan sker där. För människor varar denna under nio månader. Generna hos en hona kan inte reproducera sig under denna tid men hanen kan omedelbart förse en ny hona med en genuppsättning.

(Tillägg till artikeln gjort 3 september, kl. 9:30.

För att inte skapa allt för stor förvirring vad gäller mänskliga könsceller bör påpekas att det finns två uppsättningar. I kvinnans X-kromososm finns i sort sett rubbet för att göra en könlig människa. Mannens Y-kromosom innehåller ytligt betraktat endast de gener som bestämmer könet till manligt. Vid befruktningen tillhandahåller kvinnan X-kromosom och mannen antingen X-kromosom eller en Y-kromosom. I det förra fallet blir könet på avkomman kvinna och i det senare man.

Ytterst förenklat!)  

Jamen detta vet jo alla! Javisst men, om detta nu är något som helt och hållet eftersträvas av våra gener, förstår då inte våra gener det självklara att ägg är mycket kostsammare att producera än hanarnas spermieproduktion. Jovisst det vet de men hanarnas gener vet också att för att kunna uppleva kopior av sig själv i avkomma så måste de konkurrera med andra hanar. Och hanarna kan vid fortplantningsförsök inte heller veta om det finns ägg till befruktning eller om äggen redan är befruktade.

Nu kan ju var och en undra om detta verkligen gäller idag för människor också. Att det kanske gäller för djur må vara sant, men för människor? Ja, vad skall vi tro?

Nu är det så att vårt samhälle räknas som civiliserat och med ett starkt kulturellt inslag. Det finns både outtalade och skrivna regler för uppförande och det finns en uppsjö av kulturella konvenanser. Allt för att våra gener skall hållas på plats och kraven på kopiering mästras. Vi skall alltså kunna leva tillsammans i sociala samhällen och gruppen vi tillhör har blivit det viktigaste. Gruppen som beroende på samhällets tekniska utveckling egentligen kan bli hur stor som helst.  Vi har en roll som ges oss med avseende på vårt kön, vår härkomst och vår ställning. Denna roll varierar kraftigt med lokal men också med tid. Våra roller i Sverige, alltså rollen för män, mansrollen och den för kvinnor känns inte alls igen av människor från andra kontinenter eller från andra tidsåldrar. Detta är kulturella, sociala skillnader.

Men, men och men! Vi kommer att kunna para oss och skaffa avkomma över dessa kulturella och sociala gränser! Oftast sker detta med stor entusiasm och glädje även om det inte alltid är så. Detta visar att trots de kulturella och sociala skillnader vi uppmärksammar, så agerar generna i våra kroppar med den största igenkänning av könsrollerna och nyttjar detta för att kunna ta initiativ till reproduktion!

Men låt oss ändå i all ödmjukhet fastslå, honor och i alldeles särskilt hög grad fertila honor är särskilt skyddsvärda i ett genetiskt perspektiv. Våra gener låter oss veta detta och evolutionen har, i strid mot all modern uppfostran och teori, försett genomsnittsmannen med mycket större muskelmassa än vad genomsnittskvinnan fått. Detta skall vi fortfarande i all ödmjukhet förstå så att överskottet av styrkan är avsedd för att hålla borta andra hanar från honorna i genernas kamp för reproduktion. Dessutom för att skydda kvinnan från vad som helst och för att visa kvinnan att han har bästa genuppsättningen för reproduktion. Alltså inte som så många tycks tro bara för att våldföra sig på honorna. Av någon anledning har våra gener bringats i tron att denna fördelning är den mest konkurrenskraftiga för reproduktion. I samband med detta så skall man komma ihåg att den stora genbanken är identisk mellan honor och hanar, det är bara könsgenerna som är olika och som i sin tur bestämmer hur övriga gener skall bete sig.

Nu kommer jag till regeringens utsedde expert i den av regeringen tillsatta mansutredningen, nämligen Inti Chavéz Peréz. En man med omfattande erfarenhet och en kunskapsbank som han ibland inte vill hänvisa till men som uppenbart vare sig innehåller Dawkins eller Einstein. Han har tidigare skrivit en bok med titeln Respekt och detta har han fått mycket erkännande för. Med rätta såklart. Jag har läst den och den innehåller en del varierande information till ungdomar i deras första trevande försök med sex. Egentligen en bra ansats även om självklarheterna är uppenbara för oss äldre så kan det vara mycket bra upplysning för den osäkre debutanten. Jag kan mycket väl tänka mig att man har boken och gör en gemensam ”seans” några stycken. Det kommer jag ihåg från mina debutår även om vi inte hade tillgång till Respekt,

Nu har han även fått publicerat en debattartikel i Aftonbladet som möjligen utgör upptakten för arbetet i mansutredningen. Han skriver om hur vi skall stävja våldtäkterna som män utsätter kvinnor för. Han påstår att av 16.900 anmälda sexualbrotten i Sverige så var minst 30.000 våldtäkter. Av dessa fälldes 200 i domstol. Av de 16,900 sexualbrotten borde man väl av rubriceringen anta att en del av dessa är mindre allvarliga än våldtäkt? Varför 30.000? Varför inte 300.000? Eller 365.000? Tusen om dagen låter väl inte orimligt? Var får han siffran från som inte finns i statistiken? Vad är en våldtäkt? För de flesta av oss står det klart vad det är. Det är ett samlag eller annan sexuell handling som påtvingas någon i trots mot dennes vilja oavsett om det uttalats något nej eller ej. Vad det inte är är dåligt sex som man ångrar efteråt av någon anledning. Inte heller om detta är långt efteråt och sexpartnern inte uppträtt såsom man ville. Inte om man är kille i alla fall, kanske om man är tjej. Men var får Inti Chavéz Perés 30.000 ifrån, vad ingår i summan? Jag misstänker att han bara tycker och att han får bekräftelse från andra som tycker likadant.

I artikeln redogör Inti Chavéz Peréz för fyra stycken bullet lines eller check lines som det råkar vara i detta fallet. Fyra stycken påståenden som inte är särskilt svåra att hålla med i, vid risk av att annars betecknas som kvinnohatare. Han vill mobilisera alla män, även de nästan 100% som aldrig begår någon våldtäkt, i aktiv kamp mot sexism och våldtäkter. Genialiskt min gode Sherlock, lite kvällskurser och veckoslutskonferenser mer eller mindre frivilliga kunde vara ett mycket lyckat initiativ. Inte för att avveckla en förment våldtäktskultur utan mer att säkerställa utkomsten för den lycklige som får arrangera kurserna. Det kommer alltså inte att räcka att vi avstår från sexism eller från våldtäkter vi skall dessutom gå någon slags frälsningskurs för att få full avlat.

Varför vidtar man inte samma geniala grepp mot annan brottslighet som bedrägeri, skattefusk, felparkering, väpnat rån med mera. Jo eftersom man vet att det inte hjälper. Men här har Inti Chavész Peréz en affärsidé som säger att det går. I marknadsföringen ingår, och här får han massiv hjälp, att beskriva utsikterna för unga tjejer och kvinnor som sådana att de, om de har tur, enbart kan lita på sina fäder! Resten av alla män och pappor inpräntas man att hata. Grunden är lagd för en bra kampanj som kommer att göra MacDonalds gröna av avund.

Varför kan man inte konstatera att mäns överlägset större muskelmassa är ett resultat av att evolutionen avsett att även skydda den evolutionärt dyrbara kvinnan och att de allra flesta män fungerar så?

Annonser

Våra offer är striden värd!

Man kan undra när en strid, en batalj eller ett krig utkämpas hur härförarna tänker när det gäller att värdera vad som är acceptabla offer för att flytta fram sina positioner? I de tidigare krigen där skjutvapen användes för första gången var inte omtanken om individen särskilt stor. Åtminstone inte av de slutsatser att döma som kan dras av historiska berättelser. Vad vi lugnt kan konstatera är att under första världskriget var det inte generalernas första tanke att skydda frontsoldaterna. De stöttes fram i obegripliga anfall som bara resulterade i massdöd av unga män. Allt medan generalerna satt vid sina stabskartor och planerade nästa kostbara framryckning.

Under andra världskriget, åtminstone bland de allierades styrkor, utvecklades ett skyddstänkande som skulle gynna den enskilde soldaten och därmed hela styrkan. Att alltför många ändå strök med är inte motsägande alls även om det är tragiskt. Modernare krigföring, nu in på 2000-talet har ett mycket starkare skyddstänkande och ser inte den enskilde soldaten som en spelpjäs som kan offras. Personskyddet är väl utvecklat. Man behöver inte vara militärexpert för att konstatera detta.

Men det finns andra krig. Det finns krig vars härförare anser att varje slag är så viktigt att inget offer är för stort. Dessa offer finns naturligtvis inte i härförarnas krets. Nej, här har man på ett utstuderat sätt lärt sig att bortförklara alla bataljförluster med ett föraktfullt skuldbeläggande på offren själva!

En sådan strid är den gränslösa striden mot politiska motståndare. Gränslös eftersom alla medel är tillåtna och inga offer för stora. Andras offer det vill säga.

I Sverige har vi ett litet, på främlingsfientlig grund bildat politiskt parti med värderingar som inte i något avseende får delas av de andra partiernas edsvurna opportunistiska fanbärare. Jag är med på att bekämpa detta partis idéer och samhällsanalys. Men hur skall detta göras? Jag anser att en saklig debatt borde till men våra härförare visar uppfattningen att svenska folket är för dåligt insatta för att kunna ta del i en sådan diskussion. Läs: För dumma helt enkelt.

I stället förs kampen genom en maktapparat som de flesta partimakthavare håller på att bajsa ner sig för att inte hamna i klammeri med. Det är de samhällsrapporterande media med kvällspressens kultursidor i ledningen. Alla har i stort sett samma politiska åskådning med sällsynt få till höger om miljöpartiet.

Nåväl, strategin går ut på att vad fienden än säger så skall trupperna påvisa att det är fel. Vad som helst! Då är sanningen det första offret, som alltid! Det är väl inte så farligt? I en tid då sanningen enligt alla humanistiska filosofiska teorier är relativ. Ett resultat av Einsteins relativitetsteori som ingen av dessa genier lär kunna förstå! Då kan man räkna bort första offret och ta fram vinnarna. Nu blir det jobbigt!

Vem vinner på att bestrida och falsifiera påståendet att unga svenska somaliska pojkar värvas till Al-Shabab via en fritidsledare i Rinkeby?

Vem vinner på att bestrida och falsifiera påståendet att unga svenska somaliska flickor hindras av Islamister att delta i den ungdomliga gemenskapen?

Vem vinner på att bestrida och falsifiera påståendet att andelen av litterata ankomna somaliska flyktingar är långt under 85%?

Endast tre frågor som belyser dilemmat men hundratals andra frågor av samma karaktär skall vi nog kunna få ihop. Frågan är vem vinner på denna journalistik. Att få ett svar från i första hand Aftonbladets kulturredaktion vore utmärkt. Men det finns fler som bör kunna svara på frågorna.

I försvar för detta kommer genast några talespersoner från de av statliga medel försörjda antirasistorganisationerna och de islamiska förbund som tagit sig rätten att uttala sig för alla muslimer. (Utan att ifrågasättas av någon!) Dessa personer har sin egen position att försvara och kan tydligen tänka sig vilket offer som helst. Fast inte från dem själva.

När någon, ur den grupp som är själva ammunitionen i kriget, tar sig ur densamma och rapporterar ur sin egen erfarenhet då går man lös på denne som inte har förstått sin plats i striden. Kan du inte bekräfta kultursidans rapportering rakt upp och ner så blir du genast angripen. Som ammunition skall du djävlar anamma förstå din plats.

Ja detta lilla inlägg var bara en reaktion på det program som SVT sände 15/5 ur serien Uppdrag Granskning. Se det!

En liten kuggfråga bara till er som tycker om sådant. Vad tror ni gör Janne Josefsson till Sveriges mest betrodde journalist, den som har störst förtroende? Bland allmänheten alltså. Jaså, allmänheten är idioter hörde jag från en öppen dörr på Aftonbladets kulturredaktion.

Tack alla!

 

Post Navigation